Kattens öronskabb kan smitta hund, men inte människa.
Kattungar smittas mycket lätt av kattmamman,
varför man alltid bör kontrollera en kattunges öron.
Det är en vanlig föreställning att öronskabb är lättbehandlat,
men i vissa fall kan det vara synnerligen besvärligt och
öronskabbsinfektionen återkommer om och om igen.
Denna artikel kan inte ersätta ett veterinärbesök,
utan är tänkt att ge en övergripande översikt om vad öronskabben är för
parasit och vilka behandlingar som finns att tillgå
Artikeln är inte faktagranskad av en veterinär.
Skabbdjuret
Öronskabb orsakas av ett litet mikroskopiskt djur, Otodectys cynotis:
Otodectys cynotis är ett kvalster som lever i öronen på katten.
Kvalstret lever av vävnadsvätskan i de tunna väggarna
till hörselgången och orsakar vanligen en förskräcklig klåda,
ändå finns det katter med öronskabb som knappt verkar märka av det.
Vissa katter verkar också helt immuna mot öronskabb,
men ska ändå behandlas om andra katter i hushållet smittats.
Otodectus livscykel
Öronskabbens livscykel tar ungefär 21 dagar från ägg till vuxen
och går igenom fyra olika stadier:
Stadie 1: Ägget
Hondjuren lägger vanligen ca 5 ägg per dag under deras levnadsperiod.
Äggen läggs under överskiktet på innerörats hudyta och kläcks inom 4 dagar.
p>
Stadie 2: Larvstadiet
När larven väl kläcks, äter den i 4 dagar för att sen vila i 24 timmar
och därefter övergå till nymfstadiet.
Stadie 3: Nymfen
Det finns 2 nymfstadier och i varje stadie äter nymfen i 3 till 5 dagar,
vilar, och övergår sedan till vuxenstadiet.
Stadie 4: Vuxen
Djuret är nästan osynligt för det blotta ögat
och livnär sig av vaxet och ytskiktet i innerörat.
Det kan finnas tusentals öronskabb som lever i och runt öronen.
Tecken på öronskabb
Katten skakar mycket på huvudet
Katten kliar sig i eller bakom öronen
Smuts i öronen, brun-svart klet i öronen
Blodöra, orsakas av att katten kliat sig på/i öronen och skadat blodkärlen i
ytterörat så att en blodblåsa bildats
Behandling
Misstänker man att katten har öronskabb
ska man boka tid hos veterinären för undersökning.
Veterinären kontrollerar vanligen i mikroskop eller med hjälp av förstoringsglas
om det rör sig om skabb.
Öronskabb kan i vissa fall förväxlas med öroninfektioner,
varför det är viktigt att säkerställa att det verkligen rör sig om skabb.
I samband med att katten får öronskabb uppstår ofta bakterie- eller
svampinfektioner beroende på att det kan uppstå sår i örat
efter skabbdjurens framfart och likaså i ytterörat då katten kliat sig.
Det är viktigt att se till att katten får behandling så fort som möjligt,
dels för att skabbdjuren ska hinna föröka sig så lite som möjligt och
dels för att infektioner inte ska hinna uppstå eller hinna få ordentligt fäste i örat.
Behandling förr i tiden
På de forna egyptiernas tid behandlades öronskabb med hjälp av olja
och vinäger som droppades i kattens öron.
Oljan täppte till porerna i hörselgången och kvävde således skabben.
Om bakterier, svamp och andra mikroorganismer
visste egyptierna inte så mycket, men de visste att vinäger
hade en konserverande effekt och sänkte således, utan att veta om det, pH-värdet i örat,
vilket hämmade bakterietillväxten. Man kan gissa att vinägern orsakade en del sveda,
alla som haft ett litet skärsår på händerna och spillt lite i såret vet att det svider rätt bra.
Från 1940 till 70-talet använde man Tenutex i kattens öron.
Tenutex är ett parasitdödande liniment som för människor
vanligen används för att bli av med huvudlöss.
Tenutex sved ordentligt och lämnade vare sig katt eller kattägare oberörd.
Behandlingen numera
Behandlingen i dag skiljer sig vanligen inte mycket från de forna egyptiernas tid.
Fortfarande är den mest förekommande behandlingen att man
droppar oljebaserad lösning i öronen,
även om vinägern i örondropparna numera är utbytt mot andra
bakterie- och svamphämmande medel,
förhoppningsvis också mindre svidande.
Behandling av öronskabb går oftast ut på att man får recept på örondroppar
som man droppar i kattens öron 2 ggr per dag
i 10-21 dgr. Med tanke på skabbdjurets livscykel,
tycker jag personligen att 21 dagar är att föredra,
då det annars finns risk att man får upprepa behandlingen.
Öronen måste också rengöras så gott det går
och bäst är om man som ovan öronrengörare får hjälp
av veterinären med detta första gången.
När katten får öronskabb så bildas det smuts i öronen.
Smutsen består av skabbdjur, döda skabbdjur,
skabbdjurens exkrementer och ev. svamp eller bakterier.
Detta sammanbildas till en brunkletig gegga
som sitter i ytterörat och hörselgångarna.
I slutet av hörselgången (dit man inte ser) kan även ordentliga klumpar bildas.
Efter att katten droppats i öronen ett tag brukar dessa klumpar lösas upp
och transporteras upp i örongången till ytterörat
där man ofta får ta tops till hjälp och peta ut dem.
Det är viktigt att man gör rent, helst dagligen, så mycket man kan
eftersom kletet även kan innehålla ägg och levande skabbdjur,
likaså för att förhindra att infektion uppstår.
När man gör rent öronen ska man vara försiktig, aldrig gnugga hårt på ytskiktet i örat.
Bäst är att använda någon sorts olja,
barnolja, matolja eller likande, då olja löser upp smuts bra.
Efter rengörning droppar man öronen med de örondroppar veterinären skrivit ut.
Om veterinären rekommenderar någon annan behandling
än traditionella örondroppar, så rådfråga veterinären om hur det ska göras
med ev. rengörning, om det ska göras, och i så fall när.
De preparat som används
Fucidin Comp.
- oljebaserade örondroppar med antibakteriell och inflammationshämmande effekt.
Surolan Vet.
- oljebaserade örondroppar med antibakteriell och inflammationshämmande effekt.
Sulfiram/Otherna -
starkt svidande örondroppar. Verksamt ämne: Monosulfiram.
Detta är et sk. licenspreparat,
vilket innebär att det inte saluförs i Sverige utan måste specialimporteras
av de veterinärer som använder preparatet.
Frontline Spot- on-vet - Receptfritt.
En halv pipett droppas i varje öra och effekten varar troligen i 3 veckor.
Preparatets verksamma ämne är Fipronil och är egentligen mot loppor
och tillverkaren anger inte att det hjälper
mot öronskabb. Verkar ändå fungera i vissa fall, tyvärr inte alltid.
Ivomec
- eller Ivermerctin är egentligen ett antiparasitmedel utprovat på svin, får och nöt.
Ivermerctin är ett sorts nervgift som påverkar parasitens nervsystem på så sätt att den dör.
Vanligast på större kreatur är att detta medel injiceras.
Medlet är inte utprovat på katter
och därför råder än ganska stor ovilja hos veterinärer att använda preparatet på katt.
Ändå är det fler veterinärer som brukar preparatet och då oftast lokalt i öronen.
Öronen behandlas genom att Ivermerctinet droppas och masseras in i ytteröronen.
Behandlingen upprepas efter 7-14 dagar.
Ivomec används även på hundar, och då i större omfattning.
Vissa hundraser ex. collies har dock visat sig mycket känsliga för preparatet
och några dödsfall har rapporterats,
vilket kan vara en av förklaringarna till veterinärers försiktighet.
Preparaten används i större utsträckning utomlands,
t.ex. i USA.
Exner
- Ett giftfritt preparat som köps i zoohandeln.
Heter Exner Krypfri eller Exner Petguard och finns som örondroppar/rengörning.
Exakt vad i medlet som motverkar öronskabb framgår inte,
men på etiketten står skrivet ”Iradj Hessabi’s natural formula”.
Vem Iradj Hessabi är framgår dock inte.
Enligt innehållsförteckningen innehåller medlet:
vatten, fett, vassleprotein, glykos monohydrat, aska.
Troligtvis verkar medlet, om det nu fungerar,
på liknande sätt som andra typer av örondroppar,
dvs. skabben kvävs och något ämne i medlet är
infektionshämmande och svampdödande.
Ska man motverka parasiter ska medlet användas dagligen.
Medlet kan också användas som öronrengörning.
Enklare behandling i framtiden?
De flesta som behandlat sina katter mot öronskabb ”den hårda vägen”, d.v.s.
genom att ge örondroppar flera gånger per dag i flera veckor,
har väl innerligt önskat att det fanns något enklare behandlingsalternativ.
Ett piller att ge eller ett verkligen fungerande engångsmedel
att droppa i öronen. Speciellt minskar ens tålamod om behandlingarna får upprepas
och man önskar att den medicinska utvecklingen på detta
område kunde kommit längre, vi lever ju trots allt på 2000-talet och
medicinska forskningen verkar ju nått långt på andra fronter.
Kanske har man hyst hopp till att Frontline ska hjälpa, men besviket
konstaterat att det inte fungerade och inte har man heller
någon veterinär inom behörigt avstånd som behandlar med Ivomec.
Den enkla lösningen verkar finnas närmare förestående än man kanske kan tro,
men dessvärre, för oss i Sverige, ännu långt bort…
Medlet finns och heter Stronghold (Revolution i USA) och tillverkas av Pfizer.
Den verksamma substansen är ett ämne som heter selamectin
och tar död på skabbparasiter, loppor samt hjärtmask.
Medlet ges som engångsdos i kattens nacke.
Verkar ju sagolikt enkelt, enda problemet är just att det inte saluförs i Sverige…
Enligt Pfizer i Sverige så beror detta på att
substansämnet selamectin än så länge finns i för liten mängd.
Därför råder en brist på preparatet och då Sverige är en liten marknad för djurmedicin
så får vi dessvärre finna oss i att vänta.
Hur länge kunde Pfizer Sverige inte svara på.
Då medlet är receptbelagt inom alla EU-länder (gemensamt godkännande)
så kan man således inte själv försöka beställa preparatet utomlands.
Enskilda veterinärer kan dock ta hem det som s.k. licenspreparat,
men det är en ganska kostsam procedur.
Text av Helén Eimar, Webkattidningen Spinn
Några källor:
Goda råd om din katt av John & Caroline Bowler
Kattens skötsel och vård av Andrew Edney
Hälsoråd för katt, Apoteket
Kattens sjukdomar av Anne-Marie Nilsson
Statens legemiddelsverk publ 2001:07
Terapibehandling Antiparasittaerbehandling av hund, katt og hest, (NO)
Årstakliniken – Stockholm (Tack för att jag fick uppta tid med alla mina frågor)
Vikingvet
Vetcetric, US, www.vetcentric.com
Online Veterinary Practice, US www.onlineveterinarypractice.com
VetNetwork, US, www.vetnetwork.com
Tiersprechstunde, DE, www.tiersprechstunde.de
Vetstop, AU, www.vetstop.com.au
The Beverlie Animal Hospital, US, www.fcc.net/paulraiti/default.html
The University of São Palo, http://icb.usp.br/~marcelcp/Default.htm
Text av Helén Eimar
