| Menyn | Ansvaret | Förvildade | Mer katt | Hälsningar | Länkar |
Hur katten ser katten oss människor!
utan det räcker med att utgå från andra djurs (inte människans alltså)
normala beteende och ifrån kattens storlek gentemot människan. Nu utgår jag från utefödda katters sätt att uppfatta människor.
Såsom jag tror att katterna uppfattar oss. Sen är det upp till dig
som läser detta vad du själv tror kan stämma.
Katten ser definitivt ingen människa!
För katten vet inte vad ordet människa är.
Katten ser oss som en varelse eller kanske ett monster.
Katterna där ute som inte känner sig trygga med människan,
men som blir matade av människor.
Dessa katter kan visa sin uppskattning genom att stryka sig mot människornas ben
ex. ute, för ute har de en reträtt.
Men för dessa katter som inte har byggt upp nån trygghet alls med människor är vi
enormt stora varelser, konstiga också för att vi går på två ben istället för alla fyra.
Sen ser katterna, de utelevande, att vi visar hotfullhet mot dom när vi skrattar.
För genom våra leenden och skratt så visar vi tänderna
och det är för djuren ( förutom människan) ett hot!
Så när vi sträcker fram en hand så känner sig katten hotad!
Sen ska vi tänka på hur stora vi människor är i kroppsstorlek i förhållande till katten.
Hur tror ni att katten känner det,
då vi är på väg att närma oss katten och böjer oss lite fram?
Nu ska ni tänka er in i, att ta in en utefödd katt.
Oavsett om katten har byggt ett förtroende för människan där ute eller inte.
Katten blir infångad!! Panik! Sitter i en fälla eller i en bur!
Kommer ingenstans! Försöker komma ut, kastar sig mot sidorna, klöser.
En eller flera stora varelser är på väg mot fällan! Katten backar in mot hörnet,
försöker gömma sig, morrar, fräser och ev. spottar.
Allt för att skrämma varelsen och försvara sig mot varelsen som kommer närmre!
Med ett hotfullt beteende ser varelsen på katten, katten är nu livrädd!
Människan böjer sig ner och ler, samt säger titta så fin.
Pulsen på katten uppe i 200...!!
Nu får ev. katten åka bil! Bil vet inte katten vad det är heller.
Ljud, lukt, varelser, instängd, kommer inte ut, vad ska hända..!
Människan tar sen hem katten och öppnar fällan för katten i ett rum.
Katten tar sig så småningom ut ur fällan, och katten ser en utväg!
Springer dit och ska ut, pang! Det var stopp, ett försök till, pang!!
Katten har upptäckt fönstret! Kommer inte ut, nya försök att komma ut görs,
och så kommer det en varelse, paniken än värre, ingenstans att ta vägen!
katten tittar utmed platsen, inget att krypa under, eller uppför, ingenstans!!
Katten försöker hitta nånstans i sin panik, klättrar på gardinen, eller så blir
det under säng/soffa., vad som helst bara katten kan komma undan varelsen som närmar sig
Katten nu instängd med denna stora varelse!
Katten kan inte springa iväg, fullkomligt vettskrämd. Vad ska hända nu?
Katten ser inte oss som människor, utan som stora, hotfulla varelser.
Vi är enorma i storleken i jämnförelse med katten.
Har gjort några exempelbilder
Vi människor vill väl, men om man tänker till lite så blir det så fel.
Om vi tänker oss in i hur katten ser det, hur katten känner det i ovannämnda situationer.
Inte tror jag att katten vill leva under dessa förhållanden, katten skulle nog välja att
somna in eller ströva fritt och obarmhärtigt.
Men dessa tankegångar har inte katterna. Det har bara vi!
Katten ser inte döden som nåt hotfullt, vet nog inte ens vad det är!
Och alla andra djur förutom de flesta människor!
Själv anser jag att en liten tid kan man utsätta katten för denna prövotid (= ha katten inne)
men inte nån längre tid, om inte katten anpassar sig.
För det mår inte katten bra utav.
Det är kattens bästa/hälsa man ska tänka på,
och inte hur man själv som människa mår av att ta obekväma beslut.
Självklart ska man må dåligt, om man tar steget att låta en katt somna.
Gör man inte det så är man inte riktigt funtad känslomässigt sett.
Men en katt ska inte hållas vid liv, bara för att vi människor inte kan låta katten somna,
pga moraliska aspekter, som gör att katten mår fruktansvärt dåligt.
Det mår inte katten bra av!
Närmaste liknelse jag kan komma på!
Om ni tänker på sagor...:-) Där människan är liten och kommer
till enormt stora människor el. som i del sagor stora troll.
Där fångas människan in och ex. sätts i bur!
När vi läser sagan el. ser den som tecknad serie så vet vi
människor att det är på låtsas det som händer i sagan/filmen.
Vi kan leva oss in i hur det kanske skulle vara att vara där..i
sagan/filmen. Om vi då tycker att det är läskigt när vi lever oss
in i sagan/filmen så är det igentligen ingenting mot hur den utefödda
katten känner sig gentemot oss.
Allra helst då katten sitter infångad
i bur/fälla/våra hem!
Kanske kan nån nu förstå hur den utefödda katten känner det inför oss
stora skrämmande, hotfulla varelser!
